Bortförda barn

Den ökade rörligheten över gränserna har medfört att vårdnadstvister med internationella inslag har ökat. I vissa fall går det till och med så långt att ett barn förs bort eller hålls kvar i ett land eftersom föräldrarna inte kan komma överens.

Vårdnadstvister är svåra för alla inblandade och särskilt för barnen. Barn som drabbas av sådana situationer hamnar ofta i svåra lojalitetskonflikter. När det gäller internationella skilsmässor och separationer slits barnet dessutom mellan två länder.

Av FN:s barnkonvention från 1989 framgår att det är barnets bästa som bör stå i centrum i frågor som gäller barn. Barnkonventionen är ett av de viktigaste dokumenten för att ta tillvara barnens rättigheter. I konventionens artikel 11 sägs att medlemsländerna ska bekämpa att barn olovligen förs bort eller hålls kvar i ett annat land än hemlandet.

Konventionen om internationella bortföranden av barn

Med hjälp av internationella avtal har man försökt förebygga och lösa fall där barn förs bort över landgränserna. Det viktigaste är 1980 års Haagkonvention om internationella bortföranden av barn, som gäller mellan Sverige och 83 andra länder. Sverige tillträdde konventionen år 1989 och den har också förts in i svensk lag.

Om ett barn förts till något av de länder som har ratificerat Haagkonventionen kan Utrikesdepartementet hjälpa till med att försöka återföra barnet. Detsamma gäller om ett barn har förts till Sverige olovligen från ett annat land. Det är oftast betydligt svårare att få tillbaka ett barn som förts till ett land som inte är med i Haagkonventionen.