Uzbekistan i dag

Landets förbindelser med Sverige

Efter händelserna i Andizjan i maj 2005 (se nedan) avbröt Sverige och övriga EU-stater, sina förbindelser med den uzbekiska regimen och beslutade att införa förbud mot vapenförsäljning till landet. Dessutom förbjöds vissa regeringsmedlemmar inresa till EU-länderna.

Sverige kommer inte att inleda några nya bilaterala projekt i Uzbekistan. Då landet inte inlett någon reformprocess har det inte bedömts meningsfullt att bedriva något utvecklingssamarbete med landet. Sedan tidigare bidrar Sverige till finansieringen av ett tbc-projekt som genomförs av Läkare utan gränser. Det finns även svenska enskilda organisationer som bidragit med begränsade socialt inriktade insatser i Uzbekistan.

Uzbekistan idag

1991 valdes Islam Karimov till president i den nya självständiga staten Uzbekistan och landet har utvecklats till en auktoritär stat under hans styre. Uzbekistan kritiseras regelbundet av internationella människorättsorganisationer för bristande respekt för de mänskliga rättigheterna.

Uzbekistan är rikt på naturtillgångar och olje- och gassektorn har utvecklats kraftigt sedan självständigheten 1991. Detta har ökat omvärldens intresse för landet och dragit till sig utländska investeringar, främst från Ryssland och Kina. Uzbekistan är redan nu regionens största elproducent. Den senaste tidens ekonomiska politik, med statlig kontroll över handel och produktion, har dock hämmat den ekonomiska utvecklingen i Uzbekistan. Förutsättningarna för handel försämras också av landets dåliga relationer med grannländerna.

Kort historisk bakgrund

Som politisk enhet är Uzbekistan en skapelse från sovjettiden, men området har en mycket gammal historia och ett rikt kulturarv. Städerna Samarkand, Buchara och Chiva var tidigt viktiga handelscentra längs den så kallade Sidenvägen - ett system av handelsleder som band samman Europa och Orienten. Den ryska expansionen i regionen nådde det territorium som idag utgör Uzbekistan under 1800-talets senare hälft. Detta blev inledningen till en rysk/sovjetisk dominans över området som kom att bestå fram till Sovjetunionens upplösning.

Uzbekistan blev en viktig leverantör av bomull till Sovjetunionen och allt större områden odlades upp med hjälp av konstbevattning. Detta har fått katastrofala miljöeffekter, då Aralsjön till stor del torkat ut och stora delar av marken blivit obrukbar till följd av kemisk gödsel och överbrukning.

EU riktade skarp kritik mot regimen efter det att uzbekisk militär öppnade eld mot tusentals protesterande människor i staden Andizjan i maj 2005. Händelsen resulterade i flera hundra dödsoffer och följdes av godtyckliga arresteringar av vad som påstods vara terrorister och kriminella som tagit initiativ till upproret.