Mer pengar till studenter dröjer

Partierna i regeringen har sagt att studiemedlen ska bli högre. De håller på att utreda hur de ska göra. Under tiden får studenterna klara sig ändå.

Socialstyrelsen har räknat ut hur mycket pengar en person behöver på en månad. De tycker att en ensam person behöver cirka 8 300 kronor per månad efter skatt. Men studiemedlet är bara 7 364 kr.

Sveriges förenade studentkårer, SFS, har räknat ut att studenten har minus 800 kronor kvar efter att ha betalt hyra, mat och kurslitteratur. Elin Rosenberg är ordförande i SFS. Hon säger:

– Vi vill att politikerna ska höja studiemedlet.

Det blir dyrare att leva, men studiemedlen blir inte högre. Så har det varit i 15 år. Tre av de fyra partierna i alliansen lovade i valet att höja studiemedlen. De har inte gjort det ännu.

Men förra året bestämde utbildningsminister Lars Leijonborg att en grupp ska utreda studenternas situation. Gruppen ska också undersöka om studenter kan låna pengar på banken istället för att låna dem av Centrala studiestödsnämnden, CSN.

SFS tycker att man ska höja studiemedlen nu genast.

– Lars Leijonborg säger alltid att de ska höja studiemedlen under mandatperioden. Men en mandatperiod är fyra år. Det är lång tid om man har det knapert, säger Elin Rosenberg.

Hälften av studenterna arbetar. Men om de tjänar mer än 50 000 kronor per termin får de bara halva studiemedlet. De måste anmäla till CSN om de tjänar mer pengar. Annars måste de betala tillbaka en del av studiemedlet efteråt.

Christian Holm är riksdags-ledamot för moderaterna. Han säger:

– Det är fel att ha en gräns för hur mycket man får tjäna. En student som jobbar mycket betalar skatt så att staten får mer pengar. Det är fel att studenten då ska få lägre studiemedel.

Men om man jobbar svart, får CSN inte veta vad man tjänar. 29 procent av studenterna jobbar svart. Det visar en undersökning som Skatteverket har gjort.

Christian Holm från moderaterna säger:

– Det är bra om man får tjäna mer pengar. Då kan fler betala sina studier själva. De behöver inte låna så mycket.

Om man tar bort gränsen för fribeloppet, får fler studenter rätt till mer studiemedel. Det blir dyrare för staten. Och om fler studenter arbetar, tar studierna längre tid, säger SFS.

– Därför tycker vi att det är viktigare att höja studiemedlet. Båda sakerna kostar. Vi tycker att det är bättre att vi studenter får studera på heltid, säger Elin Rosenberg.

Gruppen som utreder studenternas situation ska se om man kan ta bort CSN. De borgerliga partierna vill att bankerna ska låna ut pengar till studenter. Så är det i Finland. Där går staten i borgen för studenterna när de lånar pengar. Christian Holm säger att det verkar bra.

Men SFS vill ha kvar CSN. De säger att alla studenter inte skulle få låna på banken. Bankerna behöver inte lova studenterna ekonomisk trygghet. De behöver inte ha samma sorts lån för alla, säger Elin Rosenberg.

– När man lånar av CSN får man sjukpenning och barn-tillägg. Man får låna pengar även om man har dålig ekonomi. Jag tror inte att en vanlig bank kommer att göra så.

Utredningen om studenternas ekonomi ska vara klar våren 2009. Innan dess kommer man nog inte att ändra på studiemedlet eller CSN.

Lätt svenska: Malin Bergendal

Skillnader mellan banker och CSN

Banker måste gå med vinst, men det måste inte CSN, som är statligt

Banker har högre ränta än CSN.

När en person som har lånat pengar på banken dör, får personens man eller fru ta över skulden.

Banker kräver inte att studenten ska hinna med sina studier på en viss tid.

Jenny Svedjeholm